Läs om Wieselgrensskolans framgångsrika integrationsarbete

Wieselgrensskolan har under de senaste två åren tagit emot cirka 80 nyanlända elever. De nyanlända kommer först till Helsingborgs stads mottagningsenhet Välkomsten, där deras kunskaper kartläggs. Karin Engkvist arbetar som högstadielärare på skolan och berättar stolt om deras arbete.

– Genom Välkomsten får vi ett hum om vilken nivå eleven ligger på, berättar Karin. Sedan gör vi individuella bedömningar om vilken klass de ska börja i, beroende på vilka förkunskaper och skolbakgrund de har. Dessutom spelar ålder och sociala faktorer in.

De nyanlända på låg- och mellan blir direktintegrerade i klass. Direktintegreringen i de lägre årskurserna är möjlig eftersom det är färre barn och de har längre tid på sig att lära sig svenska. Högstadieeleverna får börja läsa praktisk-estetiska ämnen såsom idrott, hemkunskap, slöjd, bild och musik tillsammans med sin ordinarie klass.

– Kontakten med de svenska klasskamraterna är viktig ur den sociala aspekten och ger dem chans att öva sig på att prata svenska. När de svenska eleverna har NO, SO och matte läser de nyanlända eleverna istället svenska.

Några av ungdomarna har kommit till Sverige med sina familjer, men många är ensamkommande

– Där har skolan ett stort uppdrag. Skolan blir deras sociala plats och de har mycket att lära på kort tid. Därför behöver de en längre skoldag än sina svenska klasskamrater. De tycker för det mesta att det är tråkigt med lov och längtar tillbaka till skolan.

Karin förklarar att även betygsättningen av nyanlända är en svår utmaning.

– Det är svårt för dem att nå ett E, fastän de lämnat in alla uppgifter och varit på alla lektioner. Det är en utmaning för oss pedagoger att förklara kunskapskrav för elever som har en helt annan skolbakgrund.

En framgångsfaktor är att Wieselgren är en mångkulturell skola med flera lärare som pratar olika språk. Det finns nästan alltid någon som kan hjälpa till att tolka, men även förklara kulturella skillnader. Många av eleverna vi tar emot har en kort skolbakgrund och har haft undervisning som är organiserad på ett annat sätt än i Sverige.

– Skolans fördelar är att vi har flerspråkiga resurser, bra lokaler, engagerad skolpersonal och att vi ser eleven. Vi har även stora möjligheter att tänka nytt och komma med egna initiativ som vår rektor ger oss stora friheter att genomföra.

Enligt studiehandledaren Lawees Rafiqzai beror även skolans framgångsrika arbete på att de har fastanställda studiehandledare.

– När jag har arbetat på andra skolor har jag bara varit där på deltid, och då blir det svårt att hjälpa alla.

Lawees har kunskaper i dari, engelska och svenska och är med under lektionerna och finns till hands när det behövs hjälp med språket.

– Här finns mångfald, bra arbetsmiljö, ambitiösa elever och duktiga kollegor.

Enligt Karin ligger utmaningen i att våga be om hjälp och erbjuda hjälp.

– Som ämneslärare är man ofta trygg i sitt eget ämne. Vi är bra på olika saker och får bäst resultat när vi samarbetar. Någon är bra på matte, en annan är bra på språkutvecklande arbetssätt, en tredje är bra på digitala verktyg och en fjärde är bra på att skapa varaktiga relationer med elever.